Flaggor är tygbitar med distinkta utformningar, vilka används som identifikation. Många förknippar dem med självständiga stater, men de kan också representera t.ex. en stad, ett språk eller en överstatlig organisation. De är ofta viktiga för en nationsidentitet och syns på många ställen i samhället.
Den här våren rangordnar jag alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag börjar från botten, och listar i detta tredje avsnitt platserna 141–160 i min rangordning. Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.
Det kommer totalt tio avsnitt, och den 5 april avslöjar jag världens bästa nationsflagga. På vägen dit kommer jag att kommentera och försöka göra förbättringar av vissa flaggor.
Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
Den här våren rangordnar jag alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag börjar från botten, och listar i detta tredje avsnitt platserna 141–160 i min rangordning. Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.
Det kommer totalt tio avsnitt, och den 5 april avslöjar jag världens bästa nationsflagga. På vägen dit kommer jag att kommentera och försöka göra förbättringar av vissa flaggor.
Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
En flagga skall kunna tecknas ur minnet av en femåring. Dess främsta uppgift är att fungera som kännetecken för ett land. Den skall synas på långt håll, den skall kunna röra sig i vinden, t.ex. på ett skepp på havet. Bara grundläggande geometriska element hör hemma på flaggor. En flagga skall ha någon koppling mellan sina former och färger och det den representerar. Det här verkar alla se som viktigt, och alla nationsflaggor går på något vis att godkänna på den här punkten. En flagga skall vara stilig och enkel. Fler än tre färgnyanser gör det ofta onödigt komplicerat eller fult. Här inkluderar jag ytterligare en regel från heraldiken, vilken även går att applicera på vexillologin (studiet av flaggor): metaller får inte placeras på metaller (gult & vitt), och andra färger inte på varandra. Detta för att de skall kunna urskiljas på långt håll. Däremot kan de placeras bredvid varandra genom delning av fältet. Det här hänger delvis ihop med regel 1: ingen kommer att känna igen text, vapensköldar eller emblem på långt håll. Om din flagga behöver ytterligare förklaring i form av dessa är den inte en bra flagga. I min rangordning kommer jag att ignorera brott mot övriga regler vilka skett i o.m. brott mot denna regel. En flagga är till för att man skall känna igen landet. Om det finns risk för förväxling har den misslyckats med sin uppgift. Däremot får man gärna visa koppling till andra länder genom att utnyttja element eller färgskalor från deras flaggor. |
Det svarta symboliserar de svarta flaggorna åren 1709–1928, det röda symboliserar blodet som spilldes för självständigheten och det gröna symboliserar hoppet inför framtiden. Emblemet är i mitten, på ett konstigt halvgenomskinligt sätt. Sedan 2013 överlappar det dessutom alla fält i stället för att hållas inuti det mittersta fältet. Onödigt. |
Femtio stjärnor är alltför mycket. Den amerikanska flaggan är bättre som inredningselement än som flagga. Den lyfts ofta fram som ett mästerverk i flaggformat, men det stora antalet stjärnor och ränder är mest irriterande för någon som inte stirrat sig blind på flaggan. Tretton ränder för de ursprungliga tretton delstaterna, femtio stjärnor för de femtio nuvarande delstaterna. |
Det är inte tillräckligt lätt att rita av hela Cypern. Kära Cypern, det måste finnas något som representerar ert land bättre än ert land. Hälften av tiden syns flaggan dessutom från andra sidan, vilket innebär att bilden spegelvänds och inte alls är en bild på Cypern längre. Cypern representerar Cypern. Kartan är kopparfärgad, på grund av förekomsten av koppar som också har gett Cypern sitt namn. Olivkransen och den vita bakgrunden representerar fred mellan grekcyprioter och turkcyprioter. När flaggan designades undvek man medvetet rött och blått för att inte representera någondera folkgruppen. |
På den här listan har jag i första hand rangordnat flaggan som står för Bashar al-Assads regim, eftersom den är Syriens mest officiella flagga om man tvingas välja. Detta är inte ett ställningstagande. Oppositionens flagga skulle ändå hamna på ungefär samma plats på listan, eftersom den har samma styrkor och brister.
al-Assads flagga kommer från Förenade arabrepubliken, en union mellan Egypten och Syrien 1958–1961. Oppositionens flagga kommer från en äldre syrisk flagga. Färgerna är de allmänna arabiska. al-Assads flagga liknar Egyptens, Iraks, Jemens och Sudans. Oppositionens påminner till viss del om Förenade Arabemiratens, Jordaniens och Palestinas. |
Färgerna är de traditionella arabiska färgerna. Rött står för problemen bakom självständigheten, vitt för ljus och fred, svart för Sudan (Sudan betyder svart) och grönt för islam och jordbruk. Sudans flagga påminner om Egyptens, Iraks, Jemens och Syriens. Visserligen är det bra att visa samhörighet, men här känner jag att det finns alltför stor risk för förväxling. |
Be inte mig teckna en raggiparadisfågel varje gång jag vill hänvisa till Papua Nya Guinea. Rött och svart är traditionella färger i många Papua Nya Guineanska stammar. Svart, vitt och rött hör ihop med Kejsardömet Tyskland, dit Papua Nya Guinea hörde. Södra korset symboliserar södra halvklotet och paradisfågeln är en gammal nationalsymbol. |
Fågeln på Ugandas flagga är en grå krontrana. Jag tycker om grå krontranor, men det har jag aldrig ens insett, för den ser inte ut som en grå krontrana. Mitt förslag är en stilisering av ansiktet på en grå krontrana. Den bryter mot riktlinjen om max. tre färger, men enligt mig fungerar den. |