I år fyller Finland hundra år, så av förekommen anledning ägnar jag mitt år åt att tänka på Finlands presidenter. Jag lär mig hela tiden nya saker om dem, och tycker det blir mer intressant ju längre jag kommer.
Gustaf Mannerheim är intressant eftersom han är den enda presidenten som inte haft finska som modersmål, enligt vissa källor skall han inte ens ha varit särskilt bra på finska. Mina kreativa kugghjul började snurra, och jag skapade snabbt en karaktär som konstant talar finska med stark svensk brytning och stora grammatikfel.
Jag ville göra någonting med min nya karaktär, och kom på en film som belyser Mannerheims sämre sidor. Mannerheim behandlas som en sådan gud i Finland, och jag tycker det alltid är hälsosamt att se att ingen är fullständig. Jag började lista saker som kunde göra Mannerheim okvalificerad för en rad arbeten.
Jag hörde av mig till några lokala arbetsplatser i jakt på miljöer och skådespelare. Vissa svarade, andra inte, men i slutändan fick jag ändå ihop tillräckligt många för att göra filmen. Jag vill rikta ett stort tack till K-supermarket Kompass (som har ett dåligt namn, vi återkommer till det), till daghemmet Silva och till Kimitoöns kommuns utvecklingsavdelning. Och till Faffa. Och till Fammo, som filmade.
Gustaf Mannerheim är intressant eftersom han är den enda presidenten som inte haft finska som modersmål, enligt vissa källor skall han inte ens ha varit särskilt bra på finska. Mina kreativa kugghjul började snurra, och jag skapade snabbt en karaktär som konstant talar finska med stark svensk brytning och stora grammatikfel.
Jag ville göra någonting med min nya karaktär, och kom på en film som belyser Mannerheims sämre sidor. Mannerheim behandlas som en sådan gud i Finland, och jag tycker det alltid är hälsosamt att se att ingen är fullständig. Jag började lista saker som kunde göra Mannerheim okvalificerad för en rad arbeten.
Jag hörde av mig till några lokala arbetsplatser i jakt på miljöer och skådespelare. Vissa svarade, andra inte, men i slutändan fick jag ändå ihop tillräckligt många för att göra filmen. Jag vill rikta ett stort tack till K-supermarket Kompass (som har ett dåligt namn, vi återkommer till det), till daghemmet Silva och till Kimitoöns kommuns utvecklingsavdelning. Och till Faffa. Och till Fammo, som filmade.
Mannerheim dricker kaffe ur muminmugg och äter runebergstårta på Iittalatallrik. Därför tycker jag att jag borde få alla pengar som reserverats för Finlands hundraårsjubileum.
En viktig del av den Mannerheim som jag använder mig av är att han kallas "Gustaf", inte Mannerheim. Det gör honom genast till en annan person än den alldeles verkliga Mannerheim. Det enklaste sättet att komma in i rollen är att säga "Tervetuloa, tästä puhui Gustaf" med Hemulens röst. Jag gjorde till och med ett skämt där hans arbetsgivare aldrig kommer ihåg hans efternamn, trots att de i verkligheten antagligen skulle ha svårt att glömma det.
Videon är utformad som ett avsnitt av reality-TV (en av mänsklighetens mörkaste sidor). För att få till rätt klippningar, rätt musik, rätt animationer studerade jag noggrant ett avsnitt av The Celebrity Apprentice. Jag insåg igen att jag aldrig planerar att göra om det för skojs skull.
Den här gången är ljudet och filmen inspelade på skilda apparater (någonting jag alltid gör i musikvideor, men inte i vanliga filmer), eftersom ljudkvaliteten på min telefon är så dålig. Stora delar av ljudet är inspelade med en diktafon samtidigt som jag filmade, men vissa saker är dubbade ovanpå eftersom jag inte varit nöjd med kvaliteten. Detta tillfälliga arrangemang gjorde att jag fick skapa en helt skild fil för hela filmen i ljudform, vilket innebar en hel del extra arbete, men också några extra friheter. Jag ser fram emot att någon gång hitta en kompromisslösning som innehåller alla fördelar och inga nackdelar.
I den här filmen ingår också ett par grafiska animationer, något som jag lärt mig göra och fått tillgång till rätt program för i min skola under de senaste månaderna. Jag siktar på att kunna använda animationer mer i framtiden.
Det var det! En film om Gustaf, en av våra mest mångsidiga historiska personligheter. Det enda jag hade velat ha med ytterligare är en häst. Nåväl, nästa gång kanske. Glad självständighet ... eller nåt.
Videon är utformad som ett avsnitt av reality-TV (en av mänsklighetens mörkaste sidor). För att få till rätt klippningar, rätt musik, rätt animationer studerade jag noggrant ett avsnitt av The Celebrity Apprentice. Jag insåg igen att jag aldrig planerar att göra om det för skojs skull.
Den här gången är ljudet och filmen inspelade på skilda apparater (någonting jag alltid gör i musikvideor, men inte i vanliga filmer), eftersom ljudkvaliteten på min telefon är så dålig. Stora delar av ljudet är inspelade med en diktafon samtidigt som jag filmade, men vissa saker är dubbade ovanpå eftersom jag inte varit nöjd med kvaliteten. Detta tillfälliga arrangemang gjorde att jag fick skapa en helt skild fil för hela filmen i ljudform, vilket innebar en hel del extra arbete, men också några extra friheter. Jag ser fram emot att någon gång hitta en kompromisslösning som innehåller alla fördelar och inga nackdelar.
I den här filmen ingår också ett par grafiska animationer, något som jag lärt mig göra och fått tillgång till rätt program för i min skola under de senaste månaderna. Jag siktar på att kunna använda animationer mer i framtiden.
Det var det! En film om Gustaf, en av våra mest mångsidiga historiska personligheter. Det enda jag hade velat ha med ytterligare är en häst. Nåväl, nästa gång kanske. Glad självständighet ... eller nåt.
RSS-flöde
