Alexander Ginlund
  • Hem
  • Portfolio
  • Porträtt
  • Butik
  • Nytt

Barcelona IV: Hur jag blev inredningsarkitekt

3/10/2018

Kommentarer

 
Den stora poängen med att resa är att man lämnas med intryck man inte hade kunnat förbereda sig för. Jag reste inte till Färöarna för att inse att jag kommer att dö en dag, jag reste dit för att jag ville ha någon insikt. Den dög. Också Katalonien ändrade mitt perspektiv på ett överväldigande sätt. Efterdyningarna behandlas i denna sista del av min Barcelonaserie.

(Ursäkta illustrationerna. Inläggen i Barcelonaserien har varit illustrerade enligt varsin dag i Katalonien. Det fjärde inlägget hör alltså ihop med min fjärde dag, vilken jag tillbringade i Dalís Figueres och Cadaqués. Illustrationerna har alltså mycket litet att göra med den
modernisme inlägget handlar om.)
Bild
Vad är det första man förknippar med Barcelona? Dålig fråga, jag vet att Barcelona är en så mångsidig stad att alla har sitt eget svar på den frågan. Men för mig är svaret enkelt både före och efter att ha varit där. Antoni Gaudí.

Jag har varit i städer med byggnader förut, men aldrig i en stad med arkitektur. Gaudí å sin sida är så extravagant att också en idiot som jag måste reagera på hur hans byggnader är planerade, uppskatta arbetet som involverats i dem. Slottet i Versailles är säkert välplanerat och finputsat in i minsta detalj, men när jag var där såg jag bara arkitektoniska prototyper (säkert också ett resultat av att slottets detaljer sedermera tagit sig in i folkarkitekturen). Med Gaudí kan man dock inte missa de konstnärliga friheterna. Vem bygger liksom böljande tak med stormtrooperskorstenar?

Resultatet av Barcelona är att jag är mer uppmärksam på arkitektur. När jag återvände till Åbo såg jag plötsligt massor av detaljer jag inte sett fast jag bott där i ett år. Jag hade inte ens bildat mig en bild av hur huset jag bodde i såg ut. Stadens skönhet mångfaldigades.

Man skulle tänka sig att fyra dagar i Katalonien hos Gaudí och Dalí skulle göra en blind inför mindre extravagant arkitektur. Det skedde tvärtom. Jag blev medveten om vilka detaljer jag skulle fästa uppmärksamhet vid. Nu förstår jag varför barn dras till starka grundfärger. Jag har förundrat mig över att inte mildare toner duger för dem, eftersom allt är nytt och också det minsta borde vara överväldigande. Men de behöver lära sig vad de skall uppmärksamma.
Bild
Det andra resultatet i samma kategori är att jag blev uppmärksam på hur min lägenhet såg ut. Min ettåriga pragmatiska approach dog och jag myllrade av idéer för att göra min omgivning mer trivsam. Med alla Europas bra städer i bakhuvudet byggde jag om mitt hem till en stad med places, parker, murar och badhus. Den är fortfarande under konstruktion, men är ett uppenbart resultat av Katalonien.
Bild
Det sista resultatet blommade inte förrän jag förra veckan besökte Mikaelskyrkan i Åbo. Kopplingskedjan går som följer. Gaudí är en mycket framstående och egensinnad representant för arkitekturstilen modernisme, som också i övrigt är populär i Barcelona. På kontinenten heter den art nouveau. I Norden heter den jugend. Jag är mycket dålig på att skilja åt arkitekturstilar, men har tidigare med passion ogillat jugend, dess plottriga detaljer, dess nationalromantik och dess ... tunga gråa stenfasader. Var fanns de i Barcelonas modernisme?

Genom att se jugend genom Gaudís perspektiv insåg jag vad det är som gör den så bra. Gaudí är nämligen inte en unik konstnär, han är bara en mycket framstående sådan inom ramarna för jugendstilen. De naturinspirerade, böljande formerna samt de lekfulla mönstren och färgerna finns där. Den sista kopplingen kom i Mikaelskyrkan, som är en tam men tydlig släkting till Gaudís arkitektur i all sin färggrannhet.
Bild
Efter Katalonien virvlar jag av passion för resor, för broar, för städer och för jugend. Allt jag är intresserad av för tillfället är att bygga en bro i något slags nytolkad jugend, att bygga en stad omkring densamma, och att sedan gå ur tiden i all stillhet.

Fast Gullrandas fasader är fortfarande oförsvarliga.
Kommentarer

Barcelona III: Hur evenemang bygger bra städer

28/9/2018

Kommentarer

 
Del tre i Barcelonaserien inleds med en lång anekdot för att exemplifiera min poäng. Om det verkar fullständigt ointressant (vilket det är) rekommenderar jag att du hoppar över hälften av del 1 och bara läser det som kommer efter bilden på den grekiska teatern.
Bild
Del 1: Resedagbok

Det var söndag. Min sista dag i Barcelona (innan måndagens utflykt till Figueres och Cadaqués). Jag tillbringade förmiddagen på hotellet för att andas ut emellanåt. Planerna för eftermiddagen var att söka upp järnvägsstationen som jag skulle åka från följande dag, sedan titta på Plaça d'Espanya, en plats jag inte känt till på förhand men som bussen passerat när jag anlände till staden och som jag blivit imponerad av, och slutligen söka upp den där fontänen som alla pratade om, den skulle inte vara så långt därifrån.

Jag kom till Barcelona-Sants, hittade platsen mitt tåg skulle gå från, och började gå i ungefärlig riktning mot Plaça d'Espanya. Redan på vägen dit blev jag imponerad av alla omgivningar, och till slut såg jag en mycket spännande byggnad som visade sig vara Arenas de Barcelona, en tjurfäktningsarena ombyggd till shoppingcentrum som låg på Plaça d'Espanya. Platsen var inte mindre imponerande till fots, även om all biltrafik givetvis är extremt oromantisk. Jag gick mellan de två tornen, tänkte ”liknar de inte extremt mycket på det där tornet i Venedig?”, och javisst, de har tagit sin inspiration därifrån och kallas Torres Venecianes.

Jag gick i riktning mot fontänen, Font Màgica, och insåg då att den var en del av en aveny som började vid Plaça d'Espanya och som gick mellan tornen och förbi fontänen, ungefär som avenyn Mussolini byggde för att koppla Petersplatsen till Tibern. Avenyn övergick i ett torg och verkade sluta vid ett palats och fyra pelare. Jag bestämde mig för att gå den till slut.

På vägen passerade jag reklam för en Dalíutställning (närmare bestämt en utställning som fokuserade på Gala Dalí) på Museu Nacional d'Art de Catalunya, ett museum jag inte kände till. Snart visade det sig att det var just det som var grejen med palatset i slutet på avenyn. Det var Kataloniens nationalmuseum. (Nu var museet stängt och jag hade ändå inte tid för utställningen och mitt intresse för Gala är svagt, så det blev ingenting av just den saken.)

Min plan var att återvända till Plaça d'Espanya och se den från nya vinklar, men jag hittade en trappa på sidan om nationalmuseet och hamnade i en park med en teater i grekisk stil. Sedan började jag gå i riktning därifrån, för att se om jag kunde nå stranden. (Det var den enda viktiga delen av Barcelona jag inte sett än. Google Maps upplyste mig om att det var alltför långt och i efterhand har jag blivit medveten om att jag var så gott som bredvid stranden vid helt andra tillfällen under resan, men jag testade.) Snart var jag i en park igen, och det visade sig efter en stund att det var samma park jag kommit från, detta trots att jag försökt gå i riktning från den. När jag nu i efterhand utforskar kartan visar det sig att jag till och med har stått på en utsiktsplats precis ovanför den grekiska teatern.
Bild
Vägen ledde till den olympiska parken från OS 1992. Det var ett spännande område, framför allt ett stort område. Alla dessa äventyr jag beskriver inträffade på kullen Montjuïc, så utsikten över staden var fantastisk. Just då bestämde sig solen för att gå ned och Barcelona brann. Det blev en mycket symbolisk avslutning på min sista dag i Barcelona.

Efter den olympiska parken virrade jag bort mig ytterligare en vända, men var snart på rätt väg tillbaka mot nationalmuseet (bör tilläggas att ingen navigation hade varit närapå möjlig utan Google Maps). När jag anlände från sidan började jag märka att det satt en liten folksamling framför palatset. Samlingen blev större och större. Den upptog alla de tre torgen från nationalmuseet i riktning mot Plaçan.

De hade samlats för att se fontänshowen.

Den magiska fontänen levde. Den badade i ljus och dansade till ... Freddie Mercurys och Montserrat Caballés Barcelona. (I min Barcelonabesatthet hade jag skapat en Spotifyspellista jag döpt till Barcelona. I den ingick en rad låtar med titeln Barcelona, men det enda bra på den var Mercurys och Caballés låt samt Bill Newmans (populariserad via Rhett and Link), av något sarkastiska orsaker. Och så George Ezra kanske. Men det betyder att Mercurys och Caballés Barcelona redan på förhand var mitt inofficiella Barcelonaledmotiv.) Extra stor betydelse fick allt detta när jag någon vecka senare fick reda på att Freddie Mercurys sista konsert var ett framträdande vid just den fontänen med just den låten för nära exakt trettio år sedan.

Vad var sannolikheten för att jag skulle anlända just då? Hade någon faktor i mina intressanta äventyr på Montjuïc förändrats hade jag timat det fel (och musiken som spelades därefter var mindre behaglig). Fontänspektaklet inträffade visserligen de flesta kvällarna i veckan, men efter denna kväll följde ett uppehåll på två dagar. Den fontänföreställning jag såg råkade alltså inte bara sammanfalla med min sista kväll i Barcelona, utan det var dessutom den sista föreställningen under mitt Katalonienbesök.
Bild
Del 2: Den egentliga texten

Jag hävdar bestämt att min starka lyckade upplevelse av Montjuïc (och Barcelona i allmänhet) är ett resultat av utmärkt stadsplanering (och Google Maps, men man kan väl knappast förvänta sig att hitta fram i en stad helt utan vägledning). Stadsplaneringen på Montjuïc i sin tur är ett resultat av något större. Här ordnades nämligen världsutställningen 1929 och Olympiska spelen 1992.

Jag har länge beundrat stora händelsers såsom världsutställningars och olympiska spels inverkan på de städer de ordnas i. Eiffeltornet var sin tids högsta byggnad, men byggdes enbart för världsutställningen 1889 och skulle rivas ned därefter (min fascination blir inte mindre av det faktum att världsutställningen inte riktigt är något man talar om längre, den har fallit i glömska bland allmänheten). Jag har länge idealiserat år 1952, till stor del för att det är året för OS i Helsingfors, ett evenemang som hämtade västvärlden till Finland. I min beundran av Åbo har det visat sig att nästan allt som är bra där är byggt för kulturhuvudstadsåret 2011 eller senare.

Man kanske tänker på en stad som värd för ett stort evenemang som de ovan nämnda. Snarare är det evenemanget som ger staden någonting, ger staden allting. Barcelona har tre av dessa evenemang att tacka: världsutställningen 1888, världsutställningen 1929 och Olympiska spelen 1992. Ytterligare en stor faktor har påverkat gatubilden, nämligen stadens stora arkitekt Antoni Gaudí, som ligger bakom de riktigt kända byggnaderna.
Bild
För att visa på de enskilda faktorernas enorma inverkan följer här en lista över alla signifikanta sevärdheter jag upplevde i Barcelona, med dem som påverkats av de fyra faktorerna ovan i fetstil:
  • Sagrada Família: Gaudí.
  • Park Güell: Gaudí.
  • Placa de Catalunya: Dess konstruktion godkändes i samband med världsutställningen 1888 och den byggdes senare om inför världsutställningen 1929.
  • La Rambla: Den här är mycket äldre än så.
  • Monument a Colom: Världsutställningen 1888.
  • Rambla de Mar: Byggd 1994 som en effekt av OS 1992.
  • Maremagnum: Byggt 1995 som en effekt av OS 1992. Likaså dess granne akvariet, som jag dock inte tog någon nära titt på.
  • Casa Milà: Gaudí.
  • Casa Batlló: Gaudí.
  • Estació del Nord: Ursprungligen byggd 1862, men ombyggd inför OS 1992 för att kunna användas för tävlingarna i bordtennis.
  • Arc de Triomf: Världsutställningen 1888.
  • Parc de la Ciutadella: Anlagd tidigare, men tydligt bearbetad inför världsutställningen 1888.
  • Barri Gòtic: Man skulle tro att den gotiska stadsdelen härstammar från gotiska tider, men den restaurerades ordentligt inför världsutställningen 1929.
  • Plaça Sant Jaume: Den här delen av Barri Gòtic är från tidigt 1800-tal (men orsaken till att jag ens tog med den på listan är att jag reagerade på Sankt Jakob, som jag har gjort en video om).
  • Katedralen: Den byggdes under 1200–1400-talen, men hade ingen fasad innan världsutställningen 1888.
  • Estació Barcelona-Sants: Byggdes 1975, men är heller ingenting att vila ögonen på.
  • Plaça d'Espanya: Världsutställningen 1929.
  • Font màgica de Montjuïc: Världsutställningen 1929.
  • Museu Nacional d'Art de Catalunya: Byggnaden, Palau Nacional, byggdes för att vara huvudbyggnaden under världsutställningen 1929. Konstsamlingen som senare flyttades dit motiverades av världsutställningen 1888. Byggnaden renoverades i samband med OS 1992.
  • Teatre Grec: Världsutställningen 1929.
  • Olympiska parken: Stadion byggdes inför ... världsutställningen 1929! (av någon orsak) Senare användes den för OS 1992, och då byggdes också allting runtomkring.
Och ja, Mercurys och Caballés Barcelona skrevs med anledning av OS i Barcelona 1992, vilka sedan invigdes åtta månader efter Mercurys död.
Kommentarer

Barcelona II: Broar

23/9/2018

Kommentarer

 
Som rubriken förtäljer är del två i Barcelonaserien en lovsång till broar. Man skulle kanske anta att mitt särskilda förhållande till broar började när jag frös ihjäl på Pungböle bro i vintras, men deras betydelsefullhet kommer egentligen in senare än så.
Bild
Del 1: Metaforiska broar

Den 3 maj i år hade jag vernissage för utställningen A. Då hade jag ägnat tio månader åt att aktivt söka livets mening. Min slutsats var komplett. Vi skulle riva våra murar. Alla skulle riva väggarna omkring sig, och så skulle världen vara fullständig. Inga hemligheter, inga fasader. I samband med vernissagen rev jag mina egna murar, både figurativt och rent bokstavligt. I äkta Ronald Reagan-anda tore jag down this wall.

Nå?

Nu då?

Varför hände ingenting?

I ett par dagar förblev det ett mysterium hur världen fortfarande kunde vara på hälft trots att jag varit så vänlig och löst den. Snart förstod jag.

SIDOSPÅR!
Inför det som komma skall behövs en omfattande förklaring, och den kommer här. Hoppa över om det känns så.
Jag tenderar att följa med Eurovisionsschlagerfestivalen. Så gjorde jag även år 2016, och då hade jag en stor favorit på förhand.
Italien. Nessun grado di separazione. Francesca Michielin.
Scenframträdandet i Stockholm gjorde mig besviken på alla plan, så jag röstade inte ens på bidraget, men ett drygt år senare kunde jag fortfarande inte komma över hur magnifik låten och dess video var. Jag var tvungen att lyssna på mer av Michielins produktion (till saken hör att jag är mycket återhållsam när det gäller att bekanta mig med ny musik). Till slut kom jag så långt att jag lyssnade på hela albumet di20. Jag var trollbunden. Jag var säker på att denna Michielin, denna (då) tjugotvååriga mainstreampopstjärna som sjöng på ett språk jag inte förstod, satt och ruvade på något stort. Kanske till och med på livets lösning.
Nu tillbaka till ert ordinarie flum.

Bild
Efter att ha varit besatt av Francesca Michielin i ett knappt år och använt hennes musik (märk väl, musik, inte texter; jag förstår inte italienska) som en viktig ledsagare genom min jakt på Lösningen, drog jag mig till minnes att jag hade sett många av presskonferenserna under ESC 2016 på Youtube. Jag kunde inte minnas att jag sett Michielins (antagligen hade jag sett den, men jag hade inget minne av vad hon sagt där). Jag såg den på nytt tisdagen den 8 maj 2018, och där kom hon på ett fullständigt osannolikt sätt med exakt det jag var på jakt efter (jag tror jag hade hört henne prata om det tidigare, men man blir litet osäker när det är ett språk man inte förstår).

We have to build bridges, not walls.

I det som i princip var startskottet på utställningen A (ett tillfälle som jag dessutom starkt förknippar med min dåvarande utställning Suis-je un génie ?) nämndes exakt den slutsats som var basen för A plus den del två jag börjat söka.

Det räcker inte med att riva murar. Det är den enkla delen. Det kan alla göra. Man bara tar en slägga och bankar planlöst.

Den svåra delen är att bygga broar. Det är de som förenar. Om Vltava är Berlinmuren är Karlsbron David Hasselhoff. Utan murar kan man se varandra, men för att kunna samverka krävs broar. Och de är arkitektoniska utmaningar. Hur i helvete får man tonvis med sten och metall att sväva ovanför en avgrund? Även om man har byggt en bro kanske det visar sig att det är Teaterbron, och då är det lika bra att börja om från början.

Sammanfattningsvis: hur fan kommunicerar man med folk?
Bild
Del 2: Broar av sten och metall (och betong och trä)

När A var på väg att knytas ihop upptäckte jag plötsligt ån i min hemstad (som jag så gärna kallar den) Åbo. Jag fångades av hur staden var byggd runt sitt vattendrag (som jag gjort i så många andra städer förut). Mitt första riktiga möte med Aura å var den 19 april 2018. Sedan dess blev vi oskiljaktiga.

Efter att ha introducerat broar som metaforer i mitt liv insåg jag en hur viktig roll de verkliga broarna hade i mitt förhållande till Aura å. Teaterbron var en spännande upplevelse den första gången vi möttes, men sedan jag genomskådade den ogillar jag den allt mer. Min nya favoritbro är i stället Biblioteksbron (med vilken mitt första möte i stället var rätt förvirrat). Hur kan något vara så enkelt, och ändå så oslagbart? Biblioteksbron vill inte vara någonting, den bara är. Den är en trottoar som råkar ha vatten under sig. Den är ren i sitt formspråk. Den lyser stiligt i mörkret. Den har inga bilar (det är ganska avgörande i jämförelsen med Åbos andra broar). Biblioteksbron försöker ingenting, men lyckas. (Den lär visserligen ha kostat 1,8 miljoner euro, men det bortser vi från för tillfället, för den ger intryck av att vara anspråkslös.) Jan-Erik Andersson å sin sida försöker jag-vet-inte-vad, men misslyckas fullkomligt.
Bild
Vad var det vi pratade om? Barcelona.

I min två år långa övertygelse om att Barcelona var den fullständigaste staden blev jag bara mer säker på det och hittade bara fler saker som gjorde staden till himmelriket (innan jag ens reste dit, det vill säga). I min brobesatthet insåg jag dock att jag inte visste om Barcelona hade någon bro. De hade trots allt ingen flod, som alla andra bra städer.

Men en bro kan ni slå er i backen på att de har! Den heter Rambla de Mar, är en fortsättning på La Rambla, och ser vid en första anblick ut som om den är byggd bara för att Barcelona skall få ha en bro, eftersom den går ut till en udde med ett köpcentrum som skulle nås till fots utan någon alltför stor omväg. En sådan bra orsak att bygga en bro!

Rambla de Mar har allt en bra bro skall ha (förutom att den inte fyller någon akut funktion, men det är en bisak). Den är både en bro, ett torg och en brygga.
Bro: Den är en transportsträcka över vattnet från Monument de Colom till Maremagnum.
Torg: Sydeuropeiskt torg, plaça, det vill säga. En sådan där plats där man möts och uppehåller sig. Kollar läget. Och inte bara när ens land vinner ishockey-VM.
Brygga: Inte en riktig brygga, men i sina träkonstruktioner och sina kanter som utan räcke visar en havet förmedlar den alla känslor en pittoresk brygga förmedlar.

Rambla de Mar är ett monument till Baleariska sjön. Den består av flera lager. Vågformerna som lyser om natten är där bara för att ge ett lekfullt intryck. De har ingen egentligen funktion (förutom som lampor, men det det blir deras sekundära syfte). Det finns delen där man transporterar sig. Det finns bänkar att sitta på. Det finns måsar att inte mata. Bron är så mycket mer än en bro.

Och den är bara en bråkdel av orsaken till att Barcelona gott kan vara den bästa staden i världen! Rambla de Mar är ett ypperligt exempel på hur stadsplanering är mycket mer än problem och lösning. Här tycks man ha byggt en bro/torg/brygga utan uppenbart syfte, men på så vis har man bidragit till otaliga människors välmående och nyfikenhet.

Fast det är svårt att slå Biblioteksbron.
Kommentarer

Barcelona I: Att resa ensam

18/9/2018

Kommentarer

 
För fyra veckor sedan tillbringade jag fyra dagar i Barcelona med omnejd. Det säger sig självt att det kom med en massa insikter som inte intresserar omvärlden. Här börjar en bloggserie à fyra inlägg med intryck från Kataloniens huvudstad. Den första delen behandlar det mest uppenbara: att jag för första gången reste ensam.
Picture
På förhand tyckte jag konceptet var alldeles absurt. Hur skulle jag någonsin klara att resa ensam, och dessutom lyckas njuta av det på vägen? Jag som är så ängslig kring folkmassor (tydligen desto mer sedan jag kom hem), och alltid faller tillbaka på mitt sällskap när jag reser. Det som motiverade mig var (a) att jag hade blivit alldeles besatt av Barcelona (detta kom sig antagligen främst av att Barcelona helt enkelt är ett populärt resmål), och (b) att jag hade läst mycket på internet om hur soloresor var det bästa beslutet många hade fattat i sina liv. Jag var skeptisk, men hade en vecka att döda och beslöt mig för att testa.

Det visade sig vara det bästa beslutet jag hade fattat i mitt liv (kanske inte exakt; lånade formuleringen för effekt). Att resa ensam är bättre än att resa med folk på alla sätt.
Picture
För det första: det är inte svårt. För mig var det bara viktigt att ha erfarenhet av att resa (tillsammans med folk) och att ha en plan för min vistelse (det har jag propagerat för ännu mer på resor med sällskap, men då har jag talat för döva öron). Med dessa två faktorer i bakfickan löste sig allting. Att checka in på flygplatsen och gå genom säkerhetskontrollen var betydligt enklare när man inte var omringad av tio personer som försökte göra samma sak.

När man reser ensam behöver man inte ta hänsyn till andra. Ingen bromsar en, man kan följa sina impulser och man kan följa sina planer, i lika delar. Det går smidigare och är mer avslappnat. Under resor med folk samlas hela sällskapets stress och drabbar alla resande på ett exponentiellt sätt (trygghetskänslan kompenserar visserligen på samma sätt). (Det här har jag hyllat som det romantiska i resandet i flera sammanhang, men visst finns det något avslappnande i att inte ha ständig kaninpuls.) Jag trodde jag skulle bli nervös av folkmassorna, men lyckades andas ut till följd av avsaknaden av svärmande i min omedelbara närhet. För ovanlighetens skull fann jag lugnet i en resa.
Picture
För det andra: det är inte socialt. Man behöver nästan inte ha kontakt med någon alls. Det här backfired litet grann. Innan jag reste föreställde jag mig att om jag klarar Barcelona klarar jag allt. Det jag missade var att min enda kvarvarande svaghet redan innan resan var sociala situationer och sociala relationer. Sådana är enkla att undvika – och svåra att finna – på resa i Barcelona. Sociala utmaningar återstår att möta.
Bild
Ingen bryr sig om en i Barcelona, på gott och på ont. Men mest på gott den här gången.

Man försvinner in i mängden. För första gången var jag bortom alla mina bekantas bevakning. För första gången flydde jag från min kroniska ångest.

I Barcelona har alla samma riktning.

Man blir del av världsalltet.
Kommentarer

Gratis skådespel

19/4/2018

Kommentarer

 
Picture
I höstas fick jag ett önskemål om idéer till ett gymnasieskådespel. Jag kom gradvis på en lång rad genialiska idéer som knöts ihop och blev en mycket hållbar ramberättelse, men min kontaktperson tog inte emot dem. Jag bjöd sedan ut dem till allmänheten, men fick inget svar. Mitt skådespel är ändå sällsynt genialiskt, så nu har jag bestämt mig för att publicera den version jag formulerade då här. Ifall det finns någon som planerar att sätta upp ett skådespel i december 2017 får man gärna använda det här som grund. I så fall skall mitt namn framgå någonstans i produktionen, och man får gärna kontakta mig först.

Min vision om skådespelet utspelar sig i Katalonien. Hur stor grej man gör av det eller om hela skådespelet tar plats där spelar ingen större roll. Någon råkar i förbifarten nämna ”Öh, int vet ja, Katalonien sku nu kunna bli självständigt kanske” (gärna i just de ordalagen eller motsvarande), vilket genast följs av sirener, dramatisk ljussättning och megafonröster på spanska (eftersom spanska är det bästa språket att ropa i megafon på). Den spanska polisen kommer inrusande och slår ned personerna till marken. Någon av huvudpersonerna utbrister skämtsamt ”Jag förväntade mig inte den spanska inkvisitionen”, vilket följs av röd ljussättning och en ljudeffekt när poliserna rycker av sig sina uniformer, avslöjar sin röda 1500-talsutstyrsel och säger ”Nobody expects the Spanish Inquisition!” (allt detta naturligtvis lånat av Monty Python. Jag vidhåller starkt att detta är relevant år 2017 och förstås av tillräckligt många, eftersom sketchen har blivit ett sentida internetmem. Det var den vägen jag blev bekant med den.)

Salvador Dalí, en av de främsta katalanerna genom historien, är utmärkt att ha som running gag. Antingen visar det sig att kardinal Ximénez egentligen är Dalí eller så gör han entré på någon annan vänster. Första gången bör han presentera sig kort (minns att Dalí alltid talar om sig själv i tredje person), därefter dyker han upp när man minst anar det, alltid i nya utstyrslar och med nya attribut. Han kan komma med en myrslok, med ett enormt bröd. Plötsligt ligger det ett ägg på scenen, vilket ingen bryr sig om innan Dalí kläcks ur det. Han tuggar på en bit choklad och drar sedan isär ridån för att avslöja en stor annons för Lanvin medan han säger ”Je suis fou du chocolat Lanvin !” (ur en TV-reklamfilm, finns på Youtube). Dalí har ingen inverkan på handlingen (om han inte plötsligt visar sig ha en mycket oväntad roll).

Donald Trump får inte nämnas. Allt som kan sägas om allt han gör sägs av Stephen Colbert dagen efter att det händer. Om man riktigt vill kan man kasta in en Trumpreferens för effektens skull, men hans efternamn är totalt bannlyst. Där finns inget att hämta längre.

Slutligen råkar Finland fylla 100 år i år. Här är det givetvis av största vikt att man undviker att göra ett skådespel om Finlands hundraårsjubileum. Jag ser två tillvägagångssätt. Det första är någonting utgående från konspirationsteorin om att Finland inte existerar (en utbredd teori på internet, om än något skämtsam). Det andra går ut på att Finland och allt Finlandsrelaterat inte nämns med ett ord i hela skådespelet, skådespelet verkar ta slut, skådespelarna bugar och tackar tills en i publiken (en planterad skådespelare) ber om uppmärksamhet och undrar om inte Finland borde få ta plats när det nu är jubileumsår och allt. Det mynnar ut i att åskådaren brister ut i Sibelius
Finlandia med ny text (här är jag inte på det klara med vilken typ av text). Åskådaren går upp på scenen, och ut kommer hela ensemblen klädd i enbart Finlands färger, sjunger med, och stämningen blir överdrivet fosterländsk.
Kommentarer

Sverige, Italien – Världens flaggor 10/10

5/4/2018

Kommentarer

 
Flaggor är tygbitar med distinkta utformningar, vilka används som identifikation. Många förknippar dem med självständiga stater, men de kan också representera t.ex. en stad, ett språk eller en överstatlig organisation. De är ofta viktiga för en nationsidentitet och syns på många ställen i samhället.

Den här våren har jag rangordnat alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag började från botten, och listar i detta tionde och sista avsnitt de tjugo bästa flaggorna i min rangordning. Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.

En bit nedåt får du veta vilken jag tycker är världens bästa nationsflagga. På vägen hit  har jag kommenterat och försökt göra förbättringar av vissa flaggor. Den här gången ingår motiveringar till varför dessa flaggor förtjänar en plats i topp 20.

Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
Picture
En flagga skall kunna tecknas ur minnet av en femåring. Dess främsta uppgift är att fungera som kännetecken för ett land. Den skall synas på långt håll, den skall kunna röra sig i vinden, t.ex. på ett skepp på havet. Bara grundläggande geometriska element hör hemma på flaggor.
Picture
En flagga skall ha någon koppling mellan sina former och färger och det den representerar. Det här verkar alla se som viktigt, och alla nationsflaggor går på något vis att godkänna på den här punkten.
Picture
En flagga skall vara stilig och enkel. Fler än tre färgnyanser gör det ofta onödigt komplicerat eller fult.
Här inkluderar jag ytterligare en regel från heraldiken, vilken även går att applicera på vexillologin (studiet av flaggor): metaller får inte placeras på metaller (gult & vitt), och andra färger inte på varandra. Detta för att de skall kunna urskiljas på långt håll. Däremot kan de placeras bredvid varandra genom delning av fältet.
Picture
Det här hänger delvis ihop med regel 1: ingen kommer att känna igen text, vapensköldar eller emblem på långt håll. Om din flagga behöver ytterligare förklaring i form av dessa är den inte en bra flagga.
I min rangordning kommer jag att ignorera brott mot övriga regler vilka skett i o.m. brott mot denna regel.
Picture
En flagga är till för att man skall känna igen landet. Om det finns risk för förväxling har den misslyckats med sin uppgift. Däremot får man gärna visa koppling till andra länder genom att utnyttja element eller färgskalor från deras flaggor.
Picture
Picture
Picture
Paris flagga är en blå och röd bikolor. Vitt är den uråldriga franska färgen. Trikoloren har också tillskrivits den franska revolutionens ideal: frihet, jämlikhet och broderskap.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Paris flagga.
Picture
Visst finns det ett överflöd av trikolorer bland våra flaggor, men vi måste minnas att Frankrikes flagga var den första vertikala trikoloren och en av de första trikolorerna överlag. Det är inte en slump att modellen varit så genomslagskraftig, både vad gäller trikolorutformningen och färgerna blått, vitt och rött.

Frankrikes flagga är synonym med Frankrike, med franska revolutionen och med västerländska ideal. Dessutom är den otroligt vacker. Dess enda nackdel är att den är för genomslagskraftig, men det skall jag inte låta tynga den här. Frankrikes trikolor är den bästa nationsflaggan i världen.

Bonus! Frankrikes örlogsflagga har ojämna proportioner för att de skall se jämna ut när de vajar i vinden. Mig veterligen är det den enda trikoloren som gör så här. Bara en riktigt smart flagga förstår sig på sådana saker. Det är sådant som gör en till världens bästa nationsflagga.

Bonus 2! Fram till 1976 var flaggans färger mycket mörkare än de är nu. President Valéry Giscard d'Estaing såg till att klarna upp dem, och lade den sista handen vid det som nu är en perfekt flaggdesign.
Picture
Frankrikes örlogsflagga.
Picture
Frankrikes flagga före 1976.
Picture
Picture
Picture
Kristendom!
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Danmarks flagga är den äldsta nordiska korsflaggan, och den äldsta nationsflaggan som fortfarande är i bruk. På 1700-talet skiftades korset mot flaggstången för att flaggan skulle se bättre ut när den vajade i vinden till sjöss. Samtidigt föddes det unika nordiska korset, och Sverige följde snart Danmarks exempel. Inom därpå följande århundraden antog de andra nordiska länderna korsflaggor enligt samma modell. Det nordiska korset är mycket enkelt men alldeles unikt, har en symbolik, och det är garanterat att alla kan identifiera en flagga som nordisk när de ser korset. Danmarks val av färger är mycket vackert, och danskarnas relation till sin flagga är sund: det finns inga regler för när och hur den får användas. Känner man för Dannebrogen är det bara att ta fram den. I många exemplar. Och vad är bättre än det.
Picture
Picture
Picture
Rött och vitt kommer från Bolognas eller Milanos flagga och grönt lades till för effekt? Historien verkar vara invecklad. Utformningen bör åtminstone vara influerad av franska revolutionen.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Trots den enorma likheten med den franska flaggan har Italien gjort sin flagga till sin alldeles egen. Titta på den och säg att du tänker på något annat än Italien. Nej, tänkte väl det.

Bonus! Italiens färgnyanser var inte standardiserade förrän 2003. Då valde man nyanser, men de nyanserna var fula. Det lade det italienska folket märke till, och sedan 2006 har Italiens flagga snygga färgnyanser i stället. Så gör man god flaggdesign: genom att pröva och misslyckas!
Picture
Italiens flagga 2003–2006.
Picture
Picture
Picture
Blått för himlen, svart för jorden och för problemen och vitt för renhet och hårt arbete.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Estlands flagga är ännu en trikolor med en unik färgkombination. Dessutom är likheten slående mellan den estniska flaggan och ett estniskt vinterlandskap.
Picture
Ett estniskt vinterlandskap (Valmar Valdmann, CC BY-SA 3.0).
Picture
Picture
Picture
Kung Georg V gjorde rött och vitt till Kanadas färger 1921. Lönnlövet är en kanadensisk nationalsymbol och symboliserar ... lönn.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Kanadas flagga är en av de mest unika och odödliga. Lönnlövet, som är enkelt men personligt, har blivit en mycket viktig nationalsymbol. Utformningen med två kanter och en mitt som är dubbelt så bred som vardera kant är så ikonisk att den kallas kanadensisk stolpe.
Picture
Picture
Picture
Naturrikedomar och fred.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Svårare än så här är det inte. Balansen mellan grönt och vitt är enkel men vacker.
Picture
Picture
Picture
Rött för blod, blått för himlen och orange för mod eller för aprikoserna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Armenien går sin egen väg, och det belönas.
Picture
Picture
Picture
Blått för de konservativa, rött för de liberala och vitt för freden mellan dem.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Panamas flagga är en stor personlig favorit. Den är festlig samtidigt som den är stilig, och trots att alla element finns där tycker jag den undgår en sådan där obehaglig amerikansk prägel.
Picture
Picture
Picture
Vilhelm I av Oranien var Republiken Förenade Nederländernas första ståthållare. Trikoloren orange-vitt-blått valdes för honom, där orange symboliserade Oranien. Orange visade sig senare vara opraktiskt och byttes ut mot rött.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Nederländernas flagga är den äldsta trikoloren som är i användning. Det är inte en slump att den varit så genomslagskraftig.
Picture
Picture
Picture
Tysklands flagga uppstod på 1840-talet som en reaktion mot konservatismen. En teori är att det röda symboliserar Hansan och det svarta och gyllene Tysk-romerska riket.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det går inte att ta miste på att det här är Tyskland. Färgerna är unika, flaggan är enkel och framför allt förmedlar den sitt budskap.
Picture
Picture
Picture
Färgerna kommer från det historiska furstendömet Brabant och utformningen från den franska flaggan.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Den unika färgkombinationen för tankarna till Tyskland, och den lodräta trikoloren till Frankrike. Därtill lyckas belgarna göra flaggan till sin alldeles egen.
Picture
Picture
Picture
Schweiz flagga härstammar från korstågen. Korset symboliserar kristendom.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Schweiz flagga är en av två kvadratiska nationsflaggor, den enda riktigt fungerande. Här gör man sin egen otroligt stiliga tolkning av en korsflagga, en som är symmetrisk på alla led. Det är enkelt, det är snyggt och det är omisskännligt.
Picture
Picture
Picture
Det nordiska korset + blått och guld, som är gamla färger för det svenska kungahuset.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Bland fungerande flaggelement är det svårt att överträffa det nordiska korset. Sverige gör det med sina helt egna färger. Någon skulle kunna kritisera de svenska färgerna för att de inte har någon direkt symbolik, men jag hävdar att det väger desto tyngre att de har en stark historisk koppling till landet.
Picture
Picture
Picture
Gult för solen, grönt för det gröna landet och svart för svårigheterna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Sedan Mauretanien ändrade sin flagga i augusti är Jamaicas flagga den enda som varken har blått, vitt eller rött. Dessutom gör de det på ett sällsynt snyggt sätt.
Picture
Picture
Picture
Blått och gult har representerat Ukraina sedan 1100-talet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Ukrainas bikolor är en omväxling bland trikolorerna. Den granna sällsynta färgkombinationen är modig men snygg.
Picture
Picture
Picture
Cirkeln skall symbolisera solen och Japan som den uppgående solens land.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Japan drar nytta av sitt rykte som den uppgående solens land på ett mycket enkelt, stiligt, ikoniskt och relativt unikt sätt.
Picture
Picture
Picture
Sol, skogar och blod. Och en massa annat.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Trots att Litauens flagga är en trikolor som så många andra sticker den tydligt ut ur mängden med sin kreativa men behagliga färgkombination. Jag kan intyga att den fungerar mycket bra in the wild.
Picture
Picture
Picture
Trikoloren symboliserar franska revolutionens värden. Färgerna kommer från Ungerns vapen, som i sin tur härstammar från 1400-talet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Ungerns flagga är inte bara en trikolor; färgnyanserna och proportionerna är precis det som behövs för att få fram det enkla budskapet: Ungern.
Picture
Picture
Picture
Det gröna står för katoliker, det orange för protestanter och det vita för freden dem emellan.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Irlands flagga är enkel och lyckas med att vara särskild trots sin stora likhet med Frankrikes och Italiens. Grönt, vitt och orange har etablerats mycket starkt som Irlands färger.
Picture
Picture
Picture
Stjärnans fem uddar står för de fem områden där somalierna traditionellt funnits. Den blå bakgrunden står för FN och dess roll i Somalias självständighet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Somalias flagga är simpel, unik och stilig.
Kommentarer

Finland, Monaco – Världens flaggor 9/10

29/3/2018

Kommentarer

 
Flaggor är tygbitar med distinkta utformningar, vilka används som identifikation. Många förknippar dem med självständiga stater, men de kan också representera t.ex. en stad, ett språk eller en överstatlig organisation. De är ofta viktiga för en nationsidentitet och syns på många ställen i samhället.

Den här våren rangordnar jag alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag börjar från botten, och listar i detta nionde avsnitt platserna 21–40 i min rangordning. Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.

Nästa vecka, den 5 april, kommer det sista avsnittet, där jag avslöjar världens bästa nationsflagga. På vägen dit kommer jag att kommentera och försöka göra förbättringar av vissa flaggor.

Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
Picture
En flagga skall kunna tecknas ur minnet av en femåring. Dess främsta uppgift är att fungera som kännetecken för ett land. Den skall synas på långt håll, den skall kunna röra sig i vinden, t.ex. på ett skepp på havet. Bara grundläggande geometriska element hör hemma på flaggor.
Picture
En flagga skall ha någon koppling mellan sina former och färger och det den representerar. Det här verkar alla se som viktigt, och alla nationsflaggor går på något vis att godkänna på den här punkten.
Picture
En flagga skall vara stilig och enkel. Fler än tre färgnyanser gör det ofta onödigt komplicerat eller fult.
Här inkluderar jag ytterligare en regel från heraldiken, vilken även går att applicera på vexillologin (studiet av flaggor): metaller får inte placeras på metaller (gult & vitt), och andra färger inte på varandra. Detta för att de skall kunna urskiljas på långt håll. Däremot kan de placeras bredvid varandra genom delning av fältet.
Picture
Det här hänger delvis ihop med regel 1: ingen kommer att känna igen text, vapensköldar eller emblem på långt håll. Om din flagga behöver ytterligare förklaring i form av dessa är den inte en bra flagga.
I min rangordning kommer jag att ignorera brott mot övriga regler vilka skett i o.m. brott mot denna regel.
Picture
En flagga är till för att man skall känna igen landet. Om det finns risk för förväxling har den misslyckats med sin uppgift. Däremot får man gärna visa koppling till andra länder genom att utnyttja element eller färgskalor från deras flaggor.
Picture
Picture
Picture
Växtlighet, enhet&rättvisa och hamnen i Freetown.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det finns någon legend om en ledare som skadades i strid så de vita kläder han bar bestänktes av blod. Sedan tog han av sig sitt bälte och avslöjade vitt tyg där bakom.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Fred, bördighet och mod.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det gula strecket i mitten är ekvatorn. Det gröna är växtligheten och det blå är havet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Soldater, mineraler och fruktbarhet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blod, sol, rikedomar och växtlighet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött för revolution och stjärnans fem uddar för de fem samhällsklasserna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blått för hav och himmel, gult för sand och grönt för skog. Diamantformerna visar att Saint Vincent och Grenadinerna är Antillernas juveler, och de är arrangerade som ett V för att visa att Grenadinernas öar faller inom Saint Vincents regering.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blått och vitt är gamla färger. Korset symboliserar kristendom och de nio ränderna de nio stavelserna i frasen "frihet eller död" på grekiska, vilken är Greklands motto.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Nordiskt kors, snö och sjöar.
Picture
Picture
Picture
Picture

Finlands flagga är definitivt den bästa flaggan Finland kan ha. Den följer alla riktlinjer, visar på nordisk samhörighet, är stilig och symboliserar den finländska naturen. Man kan påstå att den ser tråkig ut, men det är i så fall bara en spegling av den finländska kulturen, vilket är en viktig uppgift som en flagga har. Det som gör att jag inte räknar Finlands flagga som världens bästa nationsflagga är ändå att blått kors på vitt känns litet halvfärdigt och fantasilöst.
Picture
Picture
Picture
Den röd-vita bikoloren (i princip identisk med Polens flagga) representerar Böhmen, som utgör största delen av Tjeckien. Den blå chevronen symboliserar ... Slovakien.
Den här flaggan var ursprungligen Tjeckoslovakiens flagga. När Tjeckoslovakien upplöstes stiftades en lag om att inget av de efterföljande länderna skulle få behålla den gamla flaggan. Tjeckien gjorde det i alla fall.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
BLOD! Och flamingor(?).
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött och vitt har varit furstehuset Grimaldis färger sedan åtminstone 1339.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Om Monaco vill skilja sig från Indonesien (och Polen) kan de använda sin officiella vapenflagga. (Visserligen är Monacos flagga äldre än Indonesiens och Polens, vilket gör att jag tillåter dem att behålla sin gamla.)
Picture
Monacos vapenflagga.
Picture
Picture
Picture
Flaggan är inspirerad av Nederländernas. Vitt står för adel och uppriktighet, blått för trofasthet, ärlighet, oklanderlighet och kyskhet, och rött för mod, generositet och kärlek (enligt Wikipedia).
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Tja. Det finns flera teorier.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött fanns på flaggan sedan gammalt. Sedan lade man till en vit elefant. 1917 gjorde kungen den symmetrisk för att den inte skulle råka hänga upp och ned (hans design såg ut som den nuvarande, fast med rött i stället för blått). Det blå lades till senare samma år för lördag, som var kungens födelsedag, eller för de allierade i första världskriget.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Jerusalemkorset fanns på Tbilisis flagga redan på 1300-talet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det röda står för revolutionen och stjärnorna för enhet. Den stora stjärnan är kommunistpartiet och de fyra små är de fyra sociala klasserna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Flaggan kommer från Storcolombias flagga. Färgernas symbolik är ungefär alla färgernas möjliga innebörder tillsammans.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
De tre blå ränderna symboliserar de tre delar Kuba var indelat i, vitt renhet och ljus, rött blod och mod. Triangelns tre hörn står för den franska revolutionens tre ideal och stjärnan för den nya delstaten som skulle läggas till USA.
Picture
Picture
Picture
Picture
Kommentarer

Norge, Turkiet – Världens flaggor 8/10

22/3/2018

Kommentarer

 
Flaggor är tygbitar med distinkta utformningar, vilka används som identifikation. Många förknippar dem med självständiga stater, men de kan också representera t.ex. en stad, ett språk eller en överstatlig organisation. De är ofta viktiga för en nationsidentitet och syns på många ställen i samhället.

Den här våren rangordnar jag alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag börjar från botten, och listar i detta åttonde avsnitt platserna 41–60 i min rangordning. Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.

Det kommer totalt tio avsnitt, och den 5 april avslöjar jag världens bästa nationsflagga. På vägen dit kommer jag att kommentera och försöka göra förbättringar av vissa flaggor.

Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
Picture
En flagga skall kunna tecknas ur minnet av en femåring. Dess främsta uppgift är att fungera som kännetecken för ett land. Den skall synas på långt håll, den skall kunna röra sig i vinden, t.ex. på ett skepp på havet. Bara grundläggande geometriska element hör hemma på flaggor.
Picture
En flagga skall ha någon koppling mellan sina former och färger och det den representerar. Det här verkar alla se som viktigt, och alla nationsflaggor går på något vis att godkänna på den här punkten.
Picture
En flagga skall vara stilig och enkel. Fler än tre färgnyanser gör det ofta onödigt komplicerat eller fult.
Här inkluderar jag ytterligare en regel från heraldiken, vilken även går att applicera på vexillologin (studiet av flaggor): metaller får inte placeras på metaller (gult & vitt), och andra färger inte på varandra. Detta för att de skall kunna urskiljas på långt håll. Däremot kan de placeras bredvid varandra genom delning av fältet.
Picture
Det här hänger delvis ihop med regel 1: ingen kommer att känna igen text, vapensköldar eller emblem på långt håll. Om din flagga behöver ytterligare förklaring i form av dessa är den inte en bra flagga.
I min rangordning kommer jag att ignorera brott mot övriga regler vilka skett i o.m. brott mot denna regel.
Picture
En flagga är till för att man skall känna igen landet. Om det finns risk för förväxling har den misslyckats med sin uppgift. Däremot får man gärna visa koppling till andra länder genom att utnyttja element eller färgskalor från deras flaggor.
Picture
Picture
Picture
Flaggan härstammar från Osmanska riket och är baserad på en legend om härskaren Osman I.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Eld, jord och vatten.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blod och rikedom. Och månen!
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött och vitt kommer från ett gammalt kungarike. Grönt står för hova, en viktig folkgrupp.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Israels flagga är alldeles utmärkt, eftersom den är judendom på en flagga. (Sedan kan den kritiseras för att inte inkludera andra religioner.)
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Stjärnan står för kommunism, det röda för revolution, det blåa för självstyre, fred och vänskap och det vita för renhet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Korset är en gemensam nordisk symbol. Det blåa är bergen, det vita är snön och det röda är vulkanerna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Palmer, savanner och blod!
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det blåa är havet och himlen och det gula är sanden. Treudden visar att landet brutit sig loss från Storbritannien: under kolonialismen hade landets flagga en bild på Britannia som höll i en treudd, men nu har spetsarna brutit sig loss från skaftet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det blåa står för regn. Det svarta står för det svarta folket, och det svartvitrandiga för nationaldjuret zebran.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött och stjärna för enhet. Gult för sol och savann. Grönt för skog.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött för revolutionen, grönt för jordbruk och naturtillgångar och stjärnan för ... revolutionen.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det gröna är jordbruk, det gula är vänskap och det röda är ... ingenting speciellt. Men grönt, gult och rött är de panafrikanska färgerna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Framtid, hav, himmel, snö och blod!
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Triangeln är baserad på Bosnien och Hercegovinas form. Vita stjärnor på blått symboliserar Europa.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det gröna och månen symboliserar islam. Den vita randen symboliserar alla andra religioner.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Norges flagga är den danska flaggan med blått för Sverige. Rött, vitt och blått förknippas också med folkrepresentation.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött och vitt är nationalfärgerna. De härstammar från Polsk–litauiska samväldet och respektive länders vapensköldar.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Korset står för kristendom, det vita för renhet och det röda för blodet som spillts ... av Jesus på korset.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Linjen är ekvatorn. Det blå är Stilla havet. Stjärnan, med tolv uddar för tolv folkstammar, symboliserar Nauru och dess läge strax söder om ekvatorn.
Picture
Picture
Picture
Picture
Kommentarer

Storbritannien, Samoa – Världens flaggor 7/10

15/3/2018

Kommentarer

 
Flaggor är tygbitar med distinkta utformningar, vilka används som identifikation. Många förknippar dem med självständiga stater, men de kan också representera t.ex. en stad, ett språk eller en överstatlig organisation. De är ofta viktiga för en nationsidentitet och syns på många ställen i samhället.

Den här våren rangordnar jag alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag börjar från botten, och listar i detta sjunde avsnitt platserna 61–80 i min rangordning (för tillfället pågår en smärre omstuvning i min lista, varför något kan framstå som förvirrande). Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.

Det kommer totalt tio avsnitt, och den 5 april avslöjar jag världens bästa nationsflagga. På vägen dit kommer jag att kommentera och försöka göra förbättringar av vissa flaggor.

Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
Picture
En flagga skall kunna tecknas ur minnet av en femåring. Dess främsta uppgift är att fungera som kännetecken för ett land. Den skall synas på långt håll, den skall kunna röra sig i vinden, t.ex. på ett skepp på havet. Bara grundläggande geometriska element hör hemma på flaggor.
Picture
En flagga skall ha någon koppling mellan sina former och färger och det den representerar. Det här verkar alla se som viktigt, och alla nationsflaggor går på något vis att godkänna på den här punkten.
Picture
En flagga skall vara stilig och enkel. Fler än tre färgnyanser gör det ofta onödigt komplicerat eller fult.
Här inkluderar jag ytterligare en regel från heraldiken, vilken även går att applicera på vexillologin (studiet av flaggor): metaller får inte placeras på metaller (gult & vitt), och andra färger inte på varandra. Detta för att de skall kunna urskiljas på långt håll. Däremot kan de placeras bredvid varandra genom delning av fältet.
Picture
Det här hänger delvis ihop med regel 1: ingen kommer att känna igen text, vapensköldar eller emblem på långt håll. Om din flagga behöver ytterligare förklaring i form av dessa är den inte en bra flagga.
I min rangordning kommer jag att ignorera brott mot övriga regler vilka skett i o.m. brott mot denna regel.
Picture
En flagga är till för att man skall känna igen landet. Om det finns risk för förväxling har den misslyckats med sin uppgift. Däremot får man gärna visa koppling till andra länder genom att utnyttja element eller färgskalor från deras flaggor.
Picture
Picture
Picture
Linjen är ekvatorn. Det blåa är Stilla havet. Stjärnan, med tolv uddar för tolv folkstammar, symboliserar Nauru och dess läge strax söder om ekvatorn.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Storbritanniens flagga, Union Jack, är en kombination av Georgskorset för England, Andreaskorset för Skottland och Patrikskorset för Nordirland. Wales får inte vara med, för att ... Wales.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Solen är inspirerad av Verginasolen, en symbol som förknippas med Alexander den stores Makedonien.
(Att Republiken Makedonien stjäl Greklands historia tar jag inte i beaktande här.)
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blått för Stilla havet och fyra stjärnor för de fyra delstaterna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blått=fred, rött=blod, gult=rikedom, stjärnan=ljus framtid.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det blåa är havet och cirkeln är månen.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött för blod, grönt för fred (tydligen kan både grönt, blått och vitt stå för fred) och månen för islam.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött står för nationalblomman rhododendron, blått för fred och flaggans unika form för bergen. Solen och månen visar att Nepal kommer vara lika långvarigt som dem.
Picture
Picture
Picture
Picture

All respekt till Nepal för att ha världens enda ickerektangulära nationsflagga. Tyvärr har de inte valt en särskilt bra form, och inte en särskilt snygg flagga annars heller.
Picture
Picture
Picture
Blått för glädje och fred, gult för ekonomisk utveckling, grönt för hopp och solen för upplysning.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Muskoten är malplacerad och det är ganska mycket som händer, men den godkänns.
Picture
De sex stjärnorna står för Grenadas sex distrikt, den mittersta för besittningen Carriacou and Petite Martinique. Muskoten står för att det odlas muskot. Färgerna är som färger är mest: allmänna och tråkiga.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Färgerna är traditionella. Södra korset står för södra halvklotet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Hurra! Vi har kommit till den del av listan där flaggorna följer alla riktlinjer. Tyvärr är Samoa en mycket dålig föreståndare för den kategorin. Mitt förslag gör stjärnorna tydligare och bevarar (en abstraktion av) Södra korset.
Picture
Mitt förslag till Samoas nya flagga.
Picture
Picture
Picture
Formen visar en dynamisk framtid. Jag ids inte förklara färgerna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött för trubbel, blått för Indiska oceanen, gult för det nya ljuset, grönt för jordbruk.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Arabiska frihetsflaggan! Rött för enhet och spillt blod, vitt för ljus framtid, svart för mörkt förflutet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Egypten.
Picture
Irak.
Picture
Sudan.
Picture
Syrien.
Picture
Syrien.
Picture
Picture
Picture
Picture
Blod. Hopp. Skog. Naturtillgångar.
Picture
Jag måste få tillägga att Togos flagga är en personlig favorit, framför allt på skärmen (i verkligheten är den inte fullt lika underbar).
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Stjärnan=enhet, rött=framsteg och kärlek, grönt=hopp och fruktbarhet, vitt=fred och rättvisa.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det gula är kolonialismen, det svarta är "obskurantismen som bör överkommas", det röda är problemen bakom självständigheten och stjärnan är det vägvisande ljuset ... och fred.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Flaggan är en kombination av flaggorna för Tanganyika och Zanzibar, som gick samman för att bilda Tanzania. Sedan har färgerna också samma tråkiga betydelser som alla andra flaggor.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blod och frihet, bla bla bla ... Sedan finns det också någon legend om en ledare som skadades i strid så de vita kläder han bar bestänktes av blod ... men bara på kanterna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Österrike.
Picture
Picture
Picture
Bördig jord, mineraler och blod. Men har inte alla länder bördig jord, mineraler och blod enligt sina flaggor?
Picture
Picture
Picture
När flaggor är spegelvända längs x-axeln räknar jag det som tillräckligt olikt, men när de är spegelvända längs y-axeln duger de inte. Som argument har jag (a) att människor är mycket bättre på att skilja upp från ned än höger från vänster, och (b) att flaggor syns från båda hållen lika ofta.
Picture
Guinea.
Picture
Senegal.
Picture
Picture
Picture
Saffran: mod och offer. Vitt: fred och sanning. Grönt: tro och ridderlighet. Hjulet representerar Ghandis mål att Indien skulle tillverka sina egna kläder, och är också en religiös symbol.
Picture
Picture
Picture
Picture
Kommentarer

Etiopien, Sydafrika – Världens flaggor 6/10

8/3/2018

Kommentarer

 
Flaggor är tygbitar med distinkta utformningar, vilka används som identifikation. Många förknippar dem med självständiga stater, men de kan också representera t.ex. en stad, ett språk eller en överstatlig organisation. De är ofta viktiga för en nationsidentitet och syns på många ställen i samhället.

Den här våren rangordnar jag alla världens 195 nationsflaggor från ett rent designmässigt perspektiv. Jag börjar från botten, och listar i detta sjätte avsnitt platserna 81–100 i min rangordning. Det kan löna sig att börja läsa från botten av listan för att gå från den sämsta flaggan mot de bättre.

Det kommer totalt tio avsnitt, och den 5 april avslöjar jag världens bästa nationsflagga. På vägen dit kommer jag att kommentera och försöka göra förbättringar av vissa flaggor.

Som grund för min rangordning har jag de fem riktlinjerna i Good Flag, Bad Flag, vilka lyder som följer, fritt återgivna:
Picture
En flagga skall kunna tecknas ur minnet av en femåring. Dess främsta uppgift är att fungera som kännetecken för ett land. Den skall synas på långt håll, den skall kunna röra sig i vinden, t.ex. på ett skepp på havet. Bara grundläggande geometriska element hör hemma på flaggor.
Picture
En flagga skall ha någon koppling mellan sina former och färger och det den representerar. Det här verkar alla se som viktigt, och alla nationsflaggor går på något vis att godkänna på den här punkten.
Picture
En flagga skall vara stilig och enkel. Fler än tre färgnyanser gör det ofta onödigt komplicerat eller fult.
Här inkluderar jag ytterligare en regel från heraldiken, vilken även går att applicera på vexillologin (studiet av flaggor): metaller får inte placeras på metaller (gult & vitt), och andra färger inte på varandra. Detta för att de skall kunna urskiljas på långt håll. Däremot kan de placeras bredvid varandra genom delning av fältet.
Picture
Det här hänger delvis ihop med regel 1: ingen kommer att känna igen text, vapensköldar eller emblem på långt håll. Om din flagga behöver ytterligare förklaring i form av dessa är den inte en bra flagga.
I min rangordning kommer jag att ignorera brott mot övriga regler vilka skett i o.m. brott mot denna regel.
Picture
En flagga är till för att man skall känna igen landet. Om det finns risk för förväxling har den misslyckats med sin uppgift. Däremot får man gärna visa koppling till andra länder genom att utnyttja element eller färgskalor från deras flaggor.
Picture
Picture
Picture
Bördig jord, mineraler och blod. Men har inte alla länder bördig jord, mineraler och blod enligt sina flaggor?
Picture
Picture
Picture
När flaggor är spegelvända längs x-axeln räknar jag det som tillräckligt olikt, men när de är spegelvända längs y-axeln duger de inte. Som argument har jag (a) att människor är mycket bättre på att skilja upp från ned än höger från vänster, och (b) att flaggor syns från båda hållen lika ofta.
Picture
Guinea.
Picture
Senegal.
Picture
Picture
Picture
Picture
Ursprungligen var Bahrains flagga helröd, men en vit rand lades till efter ett avtal med Storbritannien, för att skilja flaggan från piratflaggor. Senare lade man till tjugoåtta (!) trianglar för att skilja flaggan från grannarnas. Trianglarna blev fem år 2002 för att symbolisera islams fem stöttepelare.
Picture
Picture
Picture
Efter allt arbete för att skilja sig från sina grannländer kunde man vänta sig att Bahrain skulle skilja sig från sina grannländer.
Picture
Qatar.
Picture
Picture
Bahrains flagga 1932–1972.
Picture
Picture
Picture
Orange för savannen, grönt för hopp och för skogen, och vitt för ... fred. Flaggan har kopplingar till Frankrikes flagga, till de panafrikanska färgerna och till Nigers flagga.
Picture
Picture
Picture
Picture
Irland.
Picture
Picture
Picture
Picture
Det orange är Sahara, det vita är renhet och det gröna är hopp och bördighet. Cirkeln är solen eller självständigheten.
Picture
Picture
Picture
Picture
Indien.
Picture
Picture
Picture
Picture
Rött, vitt och blått representerar de europeiska kopplingarna. Svart, grönt och gult kommer från partiet ANC:s flagga.
Picture
Sydafrikas flagga är ett myller av färger.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Grönt och stjärna=islam, gult=rikedomar, rött=konst, litteratur och intellekt.
Picture
Picture
Picture
Picture
Guinea.
Picture
Mali.
Picture
Picture
Picture
Picture
Det gröna är den bördiga marken, det röda är folkets kamp, det gula är solsken och det svarta är folkets afrikanska ursprung. De två stjärnorna är de två öarna Saint Kitts och Nevis.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det röda är kamp, det gröna är växtligheten, det gula är solen och de två stjärnorna är de två öarna São Tomé och Príncipe.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Flaggan har stora likheter med både Sudans och Kenyas.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Svart är segern över fienden, rött är blod, vitt är renhet och grönt är bördig jord.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Svart, vitt och grönt är de panarabiska färgerna. Den röda chevronen står för arabiska revolten. Stjärnan står för det arabiska folkets enhet, och dess sju uddar har diverse betydelser.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Panarabiska färger!
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Månen och stjärnan står för islam, det röda för blod och det vita för fred (för blod och fred är en bra kombination). Flaggan är baserad på Osmanska rikets, där Tunisien ingick.
Picture
Picture
Picture
Låt mig gissa: du insåg inte ens att det här inte var Turkiets flagga.
Picture
Turkiet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Grönt för jordbruk, vitt för vatten, gult för mineraler, svart för uthållighet och rött för iver.
Picture
De svarta och vita kanterna lades till av College of Arms i England. Så otroligt fånigt.
Picture
Picture
Picture
Picture
Fuck you, College of Arms!
Picture
Mitt förslag till Guyanas nya flagga.
Picture
Picture
Picture
Flaggan härstammar från Afrikanska partiet för självständighet åt Guinea och Kap Verde. Elementen har generiska betydelser, jag tänker mig att du själv får para ihop betydelse med färg vid det här laget: hopp, sol, blodet som spillts och Afrikas enhet.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Det blå i mitten är Gambiafloden, som hela landet är format kring. Rött är solen och savannen, grönt är skogarna och jordbruket och vitt är enhet och fred.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Blått och vitt står för Frankrike, grönt och gult för Afrika och den röda linjen för enheten mellan dem. Och för blod. Stjärnan står för självständighet.
Picture
Men jag måste få tillägga att Centralafrikanska republikens flagga fungerar otroligt bra under omständigheterna.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Grönt, gult och rött representerar Etiopien sedan 1600-talet och har senare gett upphov till de panafrikanska färgerna som används på många andra afrikanska flaggor inspirerat av Etiopiens. Stjärnan symboliserar den ljusa framtiden och de lika långa strålarna symboliserar allas lika värde.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Ursprungligen var Qatars flagga helröd, men en vit rand lades till efter ett avtal med Storbritannien. Senare lade man till trianglar. Känner du igen historiken är det för att den är mycket lik Bahrains.
Picture
Picture
Picture
Picture
Bahrain.
Picture
Picture
Picture
Picture
Färgerna har massor av betydelser som du säkert skulle känna igen från alla andra flaggor någonsin.
Picture
Picture
Picture
Picture
Picture
Costa Rica har en civilflagga där statsvapnet saknas. A n v ä n d   d e n   s o m   s t a t s f l a g g a .
Picture
Costa Ricas civilflagga.
Picture
Picture
Det blå symboliserar den ändlösa blå himlen och det röda folkets förmåga att klara av hårda förhållanden. Soyombo är en nationalsymbol som också används i mongolisk skrift.
Picture
Picture
Picture
Picture
Kommentarer
<<Föregående

    Välkommen!

    Eftersom jag är en nagel i ögat på mänskligheten begränsar jag min tankevärld till den här sidan. Ibland filosoferar jag kring livet, universum och allting. Ibland recenserar jag skyltar.

    Arkiv

    Oktober 2018
    September 2018
    April 2018
    Mars 2018
    Februari 2018
    December 2017
    November 2017
    September 2017
    Juli 2017
    Mars 2017
    Februari 2017
    Januari 2017
    December 2016
    November 2016

    Kategorier

    Alla
    Barcelona
    Biografi
    Finland 100
    Finlands Presidenter
    Grafisk Design
    Projekt
    Recension
    Språk
    Språk
    Världens Flaggor
    Youtube

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.